21. januar 2013

Red Barnet, men fortæl ikke sandheden om islamisk kultur, da det “… kan leda till vi och dom-tänkande”

En historie med den vinkel skal være af en hvis størrelse for at nå de svenske medier, men selvom Aftonbladet har skrevet om sagen, så læs hellere den mere fyldstgørende blogpost.

(Aftonbladet.se, 14. januar 2008: ”Rädda Barnen sviker flickorna”

Fra Nordic Dervish – Ohederlig hantering av hedersforskning.

“En svensk organisation censurerar forskning i den politiska korrekthetens namn. … Här får du hela storyn i detalj.

December förra året kom jag i kontakt med Pernilla Ouis, lektor på Malmö Högskola. Jag fick reda på att Rädda Barnen hade censurerat hennes forskningsrapport om sexuellt våld mot flickor i Mellanöstern.

Så här: Rädda Barnen (RB) har kontor i olika delar av världen. Kontoret som har hand om regionen Mellanöstern och Nordafrika heter SCS-MENA (Save the Children Sweden – Middle East and North Africa). 2006 var Pernilla konsult åt RB och fick på uppdrag av SCS-MENA leda en forskningsprojekt som gick ut på att göra situationsanalys i länderna Jemen, Libanon och Palestina. Analyserna gällde hedersvåld, tidiga äktenskap och sexuellt utnyttjande av flickor.

När rapporten nästan var klart ville RB att vissa stycken skulle tas bort för att de inte stämde överens med politbyråns, flåt RB:s värdegrunder.

Den 7 maj skrev Moa Roshanfar från regionskontoret i Libanon följande:

[…]

Problemet för oss på Rädda Barnen är att texten om våld skapar en polarisering mellan olika grupper, mellan väst och öst, mellan västerländska och muslimska samhällen. Vi vill vara en radikal röst och utmana mäns våld mot kvinnor och barn, men inte på ett sätt som särskiljer kulturer från varandra och kan leda till vi och dom-tänkande. Nedan följer några konkreta exempel i texten som antigen måste tydliggöras eller ändras som kan uppfattas som stötande, generaliserande och kan ses som polariserande. Oftast i texten används ”culture”, ”traditions”, ”communities”, ”societies” etc. det är viktigt att vara tydlig med vad som menas.

[…]

Sedan ger hon exempel på polariserande stycken:

“Since sexual relationships outside wedlock are associated with strong religious taboos in this Muslim setting, sexual abuse in the MENA region is a special problematic topic for children”.

Om forskningen visar på att den muslimska sexualmoralen försvårar för barn att berätta om sexuellt utnyttjande, varför ska man inte få säga det?

“It was suggested to have separate FGD with male teenagers as well. The male opinions, perspectives and experiences are important since we are dealing with gender-based violence in patriarchal communities.”

Här var det problematiskt att säga ”gender-based violence in patriarchial communities”. Som Pernilla själv svarar: Att utelämna att Mellanöstern generellt är patriarkalt skulle vara en direkt felaktig analys som jag som forskare skulle skämmas för. Klart att detta är ett patriarkalt samhälle! …

Fler polariserande stycken…

“The blame of sexual assault and rape is on the victim, not the offender; in honour cultures…”

Skulden är på offret i hederskulturer (även i vårt västerländska samhälle, om vi nu ska jämföra!). Alla vi intervjuat säger det och deras svar visar också hur de internaliserat detta tänkande. Ska jag ljuga/mörka detta resultat också? Motivera det ni istället. Hur går en sådan lögn ihop med RBs värdegrund?

Sedan blir det än mer absurt:

“The acts that can do so are various, but it seems that in Yemen only wearing a decorated, but still Islamic, dress or laugh in the street is…”

“…children suggested that the Islamic dress…”

Det är alltså problematiskt att kalla jemenitiska flickors kläder för ”islamisk klädsel” trots att det 1) ju ÄR islamisk klädsel och 2) det är flickorna själva som använt termen!

Barnen i Jemen kallade sina kläder för ”Islamic dress” och sa att om den så hade minsta lilla dekoration kunde detta uppfattas som omoraliskt. De fick bara gå klädda i svart från topp till tå. Islamiska kläder har olika namn i olika kulturer, kallas ibland abaya, jilbab eller hijab (betyder lite olika saker men ändå), men begreppet ”islamisk klädsel” är för mig en neutral term. Hur kan den vara stötande? […] Detta är ju vad barnen sa!!!

“…and not to be debated openly in public, since it damages the self-image of many Muslims…

Klart att muslimers självbild störs av att diskutera sexuellt våld mot barn. Sexualiteten är viktig för ett samhälles självbild och det är problematiskt att diskutera detta öppet. Så är det i väst också. Varför tror ni att vissa länder i den muslimska världen inte rapporterar några fall av HIV? Jo, för att det stör deras självbild eftersom sjukdomen anses skamlig och förknippad med sexuell omoral.”

Oploadet Kl. 16:57 af Kim Møller — Direkte link24 kommentarer


19. januar 2008

Forsker om mellemøstlig seksualmoral: “Der er visse strukturer i religionen og kulturen…”

Helt det samme skete for kultursociolog Kirsten Damgaard i 2002, da Sex og Samfund nægtede at offentlige en rapport de havde bestilt om “unge muslimers egen indstilling til forståelse af samspillet mellem køn, krop og seksualitet”. Fra 180 Grader – Forsker: Red Barnet censurerede min rapport.

“I 2006 bad Red Barnet den svenske forsker Pernilla Ouis om at undersøge fænomenet æresrelateret vold i Mellemøsten. Men Red Barnet valgte at slette flere passager i rapporten med den begrundelse, at grundlaget for undersøgelsen var for tyndt. Årsagen er alene censur og berøringsangst, siger Pernilla Ouis.

Pernilla Ouis er selv muslim og siger, at hun ikke har nogen interesse i at kaste smuds på muslimer, men at man også må kunne kritisere religionen, kulturen og Mellemøsten. Red Barnet derimod mener, at Ouis peger fingre af hele Mellemøsten…

“Jeg beskylder ingen, men jeg fortæller, at der findes visse strukturer i religionen og kulturen, der gør det svært,” siger Ouis til TV2/Lorry med henvisning til den strenge mellemøstlige sexmoral.

Ifølge Red Barnet, fordømmer Pernilla Ouis hele Mellemøsten, fordi hun sammenkæder kulturelle årsager med æresvolden på baggrund af et utilstrækkeligt grundlag. Det siger Sanna Johnson fra Red Barnet i Mellemøsten.

“At hele Mellemøsten står for, at man har ret til sex med børn under 18 år osv., men det er ikke holdningen hos alle i Mellemøsten,” siger hun.

Pernilla Ouis fik til opgave at undersøge æresrelateret vold, ægteskaber og sexudnyttelsen af piger i Libanon, Palæstina og Yemen. 400 piger er blevet interviewet.

“Vi har haft enkelte livshistorier med piger, som har været udsat for seksuelle overgreb, tidlige ægteskaber eller æresvold. Og vi har samlet disse livshistorier i hvert enkelt land. Både muslimer og kristne,” forklarer Pernilla Ouis…

I Pernilla Ouis rapport er alt, som forklarer årsagerne til æresvold, censureret. Men ifølge Ouis hænger æresvold, seksuel udnyttelse og for tidlige ægteskaber sammen.

“Seksuel udnyttelse kan lede til æresvold, men det kan også lede til tidligere ægteskaber, som kan ses som seksuel udnyttelse, da det er meget små piger, vi taler om,” siger hun og fortsætter: “Udfordringen for Mellemøsten er, at deres seksuelle selvbillede trues, når vi siger, at seksuel udnyttelse er ganske almindeligt. Vi siger, at deres æresnorm ikke nødvendigvis gavner pigerne, men tværtimod gør det værre,” forklarer Ouis til TV2/Lorry og fortsætter:

“Jeg tror, at det er udtryk for den misforståede velvilje, som så ofte er hos os svenskere, når vi tror, at folk ikke kan håndtere konflikter eller kritik. Vi sammenstiller kritik med en krænkelse, men det er ikke det samme. Og jeg mener, at skal man behandle alle mennesker ens, så skal man kritisere dem på en ligeværdig facon.”

  • 17/1-08 (12.10) TV2/Lorry – Forsker vred på Red Barnet.
  • 12/6-02 Kristeligt Dagblad – Lone Nørgaard: Sex, løgn & Samfund.
  • Oploadet Kl. 22:33 af Kim Møller — Direkte link8 kommentarer
    Denne weblog er læst af siden 22. juni 2003.

     

    

     

    Vælg selv beløb



    Blogs


    Meta
    RSS 2.0
    Comments RSS 2.0
    Valid XHTML
    WP






    MediaCreeper